måndag 12 oktober 2015

Mitt kära gamla träd ver.2.0
Längre bak i bloggen finns en sida med bilder jag samlat på mitt favoritträd som jag fotograferat sedan 2012. då satte jag rubriken "Att återvända". en snabb resumé är att trädet är stendött och har aldrig några knoppar eller löv och alltså är det en utmaning varje gång för att få nya vinklar. Nu hade jag tur för landskapet runt omkring trädet förändras, det är åkerlandskap alltså kan allt hända beroende på vad bonden bestämmer sig för att odla. Ljuset som trots allt är det viktigaste för oss fotografer kan varieras i oändlighet och denna kvällen fick jag ett gyllene ljus som flödade några minuter och då var jag på rätt ställe vid rätt tidpunkt. Alla tre bilderna är tagna samma eftermiddag/kväll.


 Ett gyllene ljus flödade runt 10 minuter innan solen gick ner..







De sista strålarna av solljus försvinner i väster bakom min rygg.






Siluettbild solnedgång..
 

onsdag 5 augusti 2015

Åter till brottsplatsen...

Fyra gånger har jag återvänt till Mörrumsån för att försöka få till vettiga bilder på Kungsfiskaren. Man styr inte över naturen. När jag har haft lusten och åkt iväg så har vädret varit sämre. Denna gången var det nästan för bra med starkt solsken tidig förmiddag, inte optimalt men det fick duga, nästa gång ska jag satsa på kvällssol. Riggade upp ett gömsle och tacksamt såg jag att någon annan fotograf varit på ungefär samma ställe, det fanns i alla fall en riggad sittpinne. Kämpade på i 4 timmar sedan var jag rätt slut i kroppen, jag tycker själv att några bilder blev ok om än inte hundraprocentiga. 

The King








Stort byte, en mört








Grönt vatten! solljuset som silas mellan boklöven ger det gröna skimret i vattnet.









Visst är det en vacker liten fågel.











Beroende på var den satte sig så blev det olika färg på fågeln..eller, sensorn i kameran uppfattar det så.







solen i moln, annan färg och dovare exponering.









Här vilar hanen upp sig efter en halvtimmes oavbruten jakt.








Fortfarande samma fågel fast nu valde den att sätta sig på en annan favorit plats.







Nytt byte, denna gången blev det en Elritsa (Kvidd).









Samma byte men kungen poserar i profil..








Ännu en vilopaus i skuggan..







Den exotiska kungsfiskaren!

fredag 24 juli 2015

Foto = materialsport

Det diskuteras på både avigan och rätan om foto är en materialsport eller inte. Vissa hävdar att det är det konstnärliga och att det är fotografen som bestämmer hur en bild ska se ut. Hur du väljer plats, inväntar rätt ljus, kan använda din utrustning till fullo, komposition osv.. Man kan diskutera detta i det oändliga MEN jag ser i alla fall nyttan av att ha riktigt bra objektiv, inget snack om saken. Bildserien nedanför illustrerar hur frustrerad man kan bli och önska att man var multimiljonär och kunna köpa det bästa marknaden kan uppbringa. Varför? Om en liten fågel som rör sig snabbt i dåligt ljus så omöjliggör fysikens lagar att en bild blir skarp om inte bilden tas på snabb tid, för detta krävs att sensorn/filmen får rätt mängd ljus och för detta så krävs ett objektiv med stor bländare som släpper in allt detta ljuset. Helst ska glaset i objektiven också vara riktigt skarpa. Nu kostar ett sådant objektiv ungefär som en ny koreansk småbil. såg det senaste släppet från NIKON och deras 600mm objektiv. Pris: 137 490:- 
Fuck me sideways!

Här kommer i alla fall en bildserie som illustrerar frustrationen hos fotografen som suttit på samma plats i fyra timmar för att försöka få bilder på när kungsfiskaren dyker. 
Jag skyller allt på min utrustning, OM JAG BARA HADE HAFT BÄTTRE GREJER så hade bilderna blivit skarpa!






































Kungsfiskaren mot Forsärlan

Hur mycket kan 1,4 gångers förstoring göra egentligen? Min nya telekonverter som får mitt 300mm objektiv att bli ett 420mm vilket är bra för man vill ju kunna komma närmare men samtidigt tappar jag ett bländarsteg vilket i sin tur betyder att jag måste öka upp ISO för att kompensera med risk för brusiga bilder. En kompromiss i flera steg. Skulle jag köpa det nya objektivet 150-450mm för 25500:- och ändå inte få snabbare bländare utom på 150mm? Nej för mig var valet enkelt, hellre en konverter av bra kvalitet för nästan en sjättedel av priset MEN det är också en chansning för bildkvaliteten kan bli lidande, man tappar nästan alltid lite i skärpa.
Men här har PENTAX lyckats väldigt bra.
Nu var detta fösta gången som jag testade konvertern på riktigt och jag är positivt överraskad! Jag kan om jag detaljgranskar se en anings skillnad mot mitt rena 300mm, men inte mycket. Nedanför följer lite bilder på Forsärla och Kungsfiskare som alla är tagna med konvertern på mitt fasta 300mm objektiv.








Imponerad av Forsärlans kapacitet att nästan alltid ta mer än ett byte i näbben samtidigt.



















Kungsfiskaren, en personlig favorit!



























måndag 22 juni 2015

Bland Kungen och hans undersåtar...

På min anslagstavla i kork har jag en liten handskriven lapp. 
Jag skrev den för ett antal år sedan då jag tyckte att jag behövde lite fotoutmaningar. Då fanns det 8st utmaningar som jag ville fotografera, nu finns det bara 2st kvar. Jag lyckades i söndags nämligen få ett par bilder på självaste Kungen! Ja inte vår patetiska statschef utan en riktig Kung, Kungsfiskaren! 
För mig personligen är denna fågel en riktig goding. Trots sina klara färger kan den vara svårt att upptäcka när den sitter still. Har man tur får man se och höra den när den flyger och då kan man smyga sig på den. Förhoppningsvis så hittar man till slut någon av favoritgrenarna den dyker för att fånga fisk. På denna dagstripp så hade jag turen att även få några ok bilder på Forsärlan och Rödstjärt som båda är tacksamma objekt. Alla nedanstående bilder är tagna med ett 300mm objektiv.





Forsärlan. Normalt ser man den vid vattnet, här uppflugen på en gren..









Kungsfiskaren med nyfångat byte i näbben..







Här sitter den och vilar sig efter en misslyckad fisketur..







Kungsfiskaren i flykt. bilden är underexponerad och nedtonad..







Nötväcka.








 Rödstjärt hane.








Rödstjärt hona.


Ansträng dig lite!

Ibland måste man faktiskt anstränga sig lite för att få de bilder man vill. Det finns fotografer som utsätter sig för enorma påfrestningar och strapatser för att ta bilder som ingen annan tar. Polarvandringar på Grönländsk is i minus 40 grader eller i amazonas regnskogar där det är plus 40, mygg, blodiglar, giftormar och där allt annat som sticks och bits finns överallt. Då kan jag tycka att mina egna äventyr är rätt fattiga men jag har heller inte samma ambitioner. Jag tycker att 11 myggbett på min vrist i samband med Lommfotograferingen var på gränsen till uthärdbart för att jag skulle få den bild jag ville. -Va var det någon som sa: Spik i foten? Sluta gnäll! Ok, storyn var att jag fick Storlommarna så nära mig att jag inte ens vågade blinka, inget skydd eller gömsle men fullt av träd och buskar 2 meter från strandkanten jag satt vid. Jag lutade mig otroligt långsamt ner till liggande ställnig för att komma mellan lövverken och då gled mitt ena byxben upp 2cm, alltså fullt tillräckligt för att myggen skulle kunna ha ett stort fett kalas där. Jag kände att de stack mig men hade jag rört mig hade lommarna gett sig av snabbare än en avlöning..Bara att bita ihop!!




Storlomm på nära håll. Bilden är taget med ett 300mm objektiv, avstånd ca:25m. Troligen är detta hanen. 
   








Här är Hr: och Fru Storlomm. Vinjetteringen är helt naturlig.






Kvällssol vid lommsjön. Bilden har helt naturlig vinjettering..





måndag 27 april 2015

Mount Kjugekull......

Naturreservatet som ligger på södra sidan av Ivösjön mellan Bäckaskogs slott och Bromölla. Jag gillar denna plats och har besökt den ett tiotal gånger genom åren. Här har jag fotat många fina bilder och platsen har en speciell dragningskraft varje vår. Den biologiska mångfalden är fantastisk och speciellt den biotop som existerar för udda växter är troligen sällsynt bra här. Den för mig, magiskt vackra vita blåsippan hittade jag i år 2015 på en ny plats och jag vet nu var den växer på två olika ställen här. Jag fick också lära mig något nytt. En humla som var bokstavligt talad nedlusad av parasiter. Jag "googlade" naturligvis detta när jag kom hem och fick då reda på att parasiterna troligen inte dödar humlan utan väntar på att den ska krypa in i sitt bo och där ta för sig av vax och nektar. Den ägde också det passande namnet: Parasitellus fucorum.










   
    












                                    Den vackra och ovanliga Vita Blåsippan                                       
         




















Backsippa närbild










Gulsippa









Omblommad Ängstistel











Backsippa