Nickes Naturfoto: Black adder.

Att utmana sig själv kan vara nyttigt. Som när jag, av en slump, egentligen ute i helt andra saker i stort sett trampar rakt in i en ormgrop. Nu är jag vanligvis inte lättskrämd men ormar har jag en helvetes respekt för. Speciellt som jag en annan gång satte ner min bara fot strax intill en jättesnok och fick hjärtsnörp, frös till som en stel pinne och det tog flera sekunder innan jag kom ur denna koma.

Många år senare sitter min reservation för ormar fortfarande i men nu är jag en gång för alla beskälsligad med en hjärna (eller avsaknad av densamma i ormfobisters ögon) som gillar att utmana mig själv, flytta mina gränser för vad jag kan och vågar. Så, nu stod jag där bara en meter från en hög med ormar omslingrande runt varandra, svårt att avgöra hur många de var, 12-15st, det var huvuden och stjärtar i ett virrvarr av ständig rörelse. Några låg utspridda och det såg ut som om de hämtade nya krafter. Vad varje normal människa nu gör är att, om man vill och vågar, betrakta skådespelet på behörigt avstånd, Men inte jag. Nej då, fram med kameran och på med makroobjektivet, ner på mage och börjar åla försiktigt decimeter för decimeter, man vill ju inte störa älskogen.
Var jag rädd? kände jag obehag? Ärligt talat så kröp det kalla kårar längs ryggen och jag kan väl säga att jag inte var helt trygg i situationen men vad gör man inte för konstens skull? Ja, så låg jag då där på mage mitt i ett tätt björnbär/slånsnår omgärdad av två stora stenar och hade paniken infunnit sig hade jag vackert fått åla baklänges för någon chans till att resa sig upp och dra snabbare än en avlöning fanns alltså inte. Som enda "säkerhetsåtgärd" så drog jag jackans utanpåliggande karborrelås tightare runt handledera. Efter viss möda kom jag så nära som 50cm. Pulsen hade lagt sig och jag kände egentligen ingenting utom att jag hade chansen att ta fina bilder på nära håll vilket snarare gladde mig.

Om resultatet av denna psykoligiska utmaning gjort att min aversion för ormar i allmänhet blivit mindre vill jag inte påstå men inte heller motsatsen. Jag har fortfarande en helvetes respekt för ormar..

Är du osäker på om det är en huggorm eller snok? Titta på ögonen. Huggormen har en smal pupill medans snokens är helt rund. Både huggormar och snokar finns i en mängd färgvariationer.