En del lär sig aldrig!

Jag tror att det bor en lite självplågare i mig. Nej inte någon äkta men något konstigt är det. Gunnön ute i Karlshamns skärgård är känt som ett riktigt blåshål, det finns en anledning till att man ställt upp tre vindkraftverk där ute. Är det minusgrade och det blåser så är det lätt att räkna ut avkyningseffekten, den är gånger 3,5. Så har du, som denna dagen, -4 grader kallt och det blåser så kan du räkna ut att det blir ungefär -14 grader. Inte så konstigt att det blir kallt om fingrarna för när man fotograferar kan du inte ha tjocka påsvantar på dig. Resten av kroppen är ingen fara det är fingrar och ansikte som tar mest stryk. Jag har varit på Gunnön förr och frusit, nu var det dax igen, men det förtäljer inte bilderna någonting om därför passar jag på att lipa lite för mig själv..

 

 

Man kan knappt tro att denna bilden är tagen samma dag och på samma

 plats som övriga i denna serien men så är det. Ljusförhållandena skiftade ständigt med det lynniga vädret. Här hittade jag en plats ut mot öppet hav som var isfri. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



Två minuter efter att bilden är tagen bryter det ut en kaosartad snöstorm som varar i 10 minuter



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvällen kommer krypande och det är dax att packa ihop för dagen.

Ja, jag fick i alla fall motion och frisk luft..

 

 



 

 

 

 

 

 

Bambi på hal is...

Bor du en bit in i landet så är det inte alldeles lätt att hitta storslagna vyer att fotografera. Ofta får man åka ut till havet, vi har ju inga stora vidder som i skåne eller vackra fjäll som i norra delen av Sverige. Men även små sjöar kan innehålla stora motiv. Det gäller bara att hitta dem!

 

 

 

 

 

 

 

Filkessjön uppe i Harasjömåla.
Isen på sjön var en nyspolad hockeyrink, det var lite av Bambi på hal is...





Vintern som slog tillbaka!

Början av mars månad var det fint väder och snöfritt. Temperaturen började så sakteliga dag för dag att öka en smula. Man började få lite vårkännslor. MEN så slår vintern till rejält igen 16-17cm snö föll och nattemperaturen sjönk till -14 grader. Ur fotografisk synpunkt så är det bara att bita ihop och köra på, det blir ju inte bättre för att man sitter hemma och surar. När de sista bilderna togs i serien nedanför var temperaturen redan nere på minus 6. Bilderna är tagna vid ett av smultronställena i Karlshamns skärgård.

Någon är på väg i flygplan mot varmare länder...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag missade hel solskiva med två minuter!  bättre tur nästa gång....

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skärgårdsklipporna erbjuder inte många motiv så man får ta vara på

de små detaljerna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Blå timmen och Hanöfyrens blinkande sken i horisonten..

 

 

 

 

 

 

 

 

Månskäran tittar fram i vinterkylan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



Poppa, men inte poppkorn.

Vissa bilder poppar mer än andra.......

 

 

 Detta fotot kommer att hänga i vardagsrummet som en förstoring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En av pirarna där Helgeån rinner ut i havet.

 



När allting stämmer

Det är många ingridienser som ska till för en lyckad fototur och ibland faller pusselbitarna på plats. Även en blind (sot)höna kan hitta ett korn. Ljusets betydelse för lyckade bilder kan och får inte förbises, finns inte det så blir heller inte slutresultatet bra. Men ibland så stämmer allting. Man är på rätt plats vid rätt tidpunkt och ljuset är det rätta. Alla bilderna här nedanför är tagna samma kväll.

Sothöna under födosök. Hon har precis dykt ner till botten och ryckt väck en tångruska. Vrider och vänder på den och plockar åt sig musslor och andra godbitar som hittas. Konceptet för just denna bilden var att jag hittade en låg vinkel och fick med solens reflektioner och havets färger. Bilden ser ut att kunna varit tagen på våren eller sommaren men den är tagen mitt i vintern.















Samma sothöna har nu flyttat sig ca: tio meter, det blir en helt annan bild. Vilken av bilderna är bäst?
Ja döm själva. Men visst har den översta bilden mer stuns och mer drag. Jag klassar den som vackrare.
Denna undre bilden har mer drag av att vara dokumentär och vardaglig.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Normalt använder jag vidvinkel vid landskapsfoto. Men eftersom jag alltid har två kameror med

mig ut så tog jag denna lyckade bild med ett 300mm objektiv. "Magic light" som en känd

amerikansk naturfotograf hade sagt...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Senare samma kväll när solen gick ner fick jag det där sällsamma magiska ljuset som bara dyker upp

några få gånger på ett helt år..

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I gränslandet mellan att solen gått ner och det blir mörkt ute kan man

få med många olika spektrum av ljuset, gå inte hem för tidigt!

 

Jag hade naturligvis glömt stoppa ner den lilla ficklampan i fotoryggan

så det blev till att treva sig hem genom skogen i mörkret. Men vad gjorde

väl det, kvällen hade varit lyckad i övrigt.